Om snigelposten funkar ska alla ha fått pappersinbjudan till denna kursdag, sista anmälan 3/4!
Vad är regenerativt lantbruk?
”Vill du gå i konkurs – gör som grannen. Vill du tjäna pengar – gör som naturen”. Så säger Jörgen Andersson, spannmålsbonden från Västmanland som flyttade till Jämtland och startade företaget Fjällbete. Jörgen har intresserat sig för regenerativt lantbruk och leder den nordiska hubben för regenerativt lantbruk. Han förklarar denna dag vad begreppet innebär och varför han tycker vi ska odla på ett sådant sätt.
Ekologiska lantbrukarna i Västmanland i samverkan med Länsstyrelsen bjuder in till ett samtal som kommer att vidga dina vyer!
Medverkande: Jörgen Andersson, lantbrukare och VD för Fjällbete
Tid: Onsdag 10 april. Vi börjar med fika 9.15 och avslutar med gemensam lunch kl. 12 efter föredraget, för vidare samtal om dagens ämne.
Plats: Ösby Naturbruksgymnasium, Sala, i aulan i huvudbyggnaden.
Anmälan senast den 3 april i första hand via Länsstyrelsens kurskalender (www.lansstyrelsen.se/vastmanland) och i andra hand till Länsstyrelsens reception, 010-224 94 06 (öppettider 8.00-16.00). Vänligen respektera sista anmälningsdatum. Läs mer här:
Hej alla! Vi har fått en fråga från en doktorand som letar efter 10 ekogårdar där hon kan ta prover på jordliv mm. Så här skriver hon:
My name is Kaisa Torppa, and I’m working as a PhD student in Swedish University of Agricultural Sciences. I am planning a field experiment, where I’m trying to see how inoculating earthworms and commercial mycorrhizal inoculum impacts crop yield, soil structure and other soil organisms.
I would need about 10 organic farmers to collaborate in the experiment in 2020, but I would need to find them already for this summer, as we would need to sample earthworms in the same fields already this summer to get to know the baseline of the earthworm community present. We would like to arrange the experiment in Uppland or nearby (not much further than Eskilstuna or Gävle are from Uppsala), and I was wondering if you could help me find organic farmers from this area? Do you for example have a list of organic farmers from this area and their contact information so we could call them and ask if they would like to participate?
Nästan som ett svar på Ekologiska lantbrukarnas stämmouttalande publicerade ett antal SLU- forskare detta utmärkta inlägg om idisslare, mat och klimat:
Korna från Östanviks gård på Nämdö lastas på färjan för färd ut till betesöarna. Kossan Grynna och bonden Albert Mattsson i förgrunden. Foto: C Strandman
Den som hänger på sociala medier som Facebook i en del grupper med landsbygdsanknytning har nog inte kunnat undgå diskussionerna kring elbilar (även eltraktorer) och inspel om att det inte funkar på landet. Vidare att elbilar är ett sämre miljöalternativ p g a batteritillverkningens klimatutsläpp, att vi inte har nog med el, att elen kommer från smutsig kolkraft och så vidare. Och så delas bland annat en SVT-länk som säger just att eldrivna bilar är sämre än fossildito. Här kommer nu ett klargörande från en rad tunga aktörer, som tydligt säger att tidigare publicerat material misstolkats. Bra med forskare som sätter ner foten!
Här är stämmouttalandet som antogs vid Ekologiska lantbrukarnas årsstämma 2019:
Till Forskarsamhället
UTVECKLA METODER FÖR HELHETSSYN I FORSKNINGEN OM KLIMAT OCH MAT
Idisslare som äter mycket grovfoder och bete är miljöhjältar men utropas ofta till att vara en stor orsak till klimatförändringarna. Forskningen tar då inte hänsyn till hur biologin i jordbruket fungerar. Man bortser från att gården ingår i biosfären där jord, klimat, vatten, grödor, insekter och djur samspelar med varandra.
Utsläppen av fossilt kol måste minska och användningen av produkter som produceras via biologiskt kol inom ramen för kretsloppet med allt levande måste öka. Idisslare i ekologisk produktion har höga krav på en stor andel grovfoder i foderstaten, under betessäsongen även att en majoritet av foderintaget ska vara från beten. Detta gör dem till en resurssmart kolsänka och främjare av biologisk mångfald.
En förklaring till den alltför förenklade bilden som många klimatforskare bidrar till är att Livscykelanalysen (LCA) är ett dominerande verktyg för att analysera klimatpåverkan från jordbruket. Metoden är ofta dålig för biologiska system då det inte finns koppling till hur det som analyseras ingår i ett större sammanhang.
Ekologiska lantbrukarna anser att forskarsamhället måste ta ett ansvar för att belysa hela bilden om lantbrukets klimatpåverkan. Det betyder till exempel:
· Starta med helheten – hur samspelar jordbruket, lantbrukaren och biosfären?
· Forskning på lantbrukssystem som kan motstå störningar i klimat- och samhällsfunktioner.
· Utveckla forskningsmetoder som förmår att analysera klimatpåverkan och biologisk mångfald samtidigt.
Antaget som officiellt stämmouttalande av Ekologiska Lantbrukarnas riksstämma i Gimo, den 7 mars 2019.
Kontakt:
Anders Lunneryd, Ordförande Ekologiska Lantbrukarna
070-898 95 21
Nu pustar vi ut efter tre (ja för oss arrangörer faktiskt fyra) fullspäckade dagar i Gimo. Bortåt 170 nöjda deltagare fick uppleva Uppland i snöstorm, iskyla och vårslask…men vad gör det när studieresorna är spännande, maten god och diskussionerna lärorika och heta!
Den ena bussresan gick åt öster till Ola gård, Knutby, med stor mjölkproduktion, lunch på Väddika Jakt- och gästgård (fina hamburgare från Upplandsbondens kombinerat med föredrag om Roslagsmjölk, kameler och Hargs bruk). Sedan fortsatte bussen till Löhammar vid Harg, där stor dikobestättning finns, och därefter rundtur på Hargs bruk. Den västra turen gick först till Elin Torstensson, Morkarla, för titt på mjölkautomat och liten men naggande god mjölkkobesättning. Sedan hem till Uppodlarnas ordf Pär Lindqvist med fru Ebba af Petersens, som besöket till ära äntligen flyttat in djuren i nya stallet. Lunch och föredrag om Örbyhus slott följde därpå, och som avslutning besöktes Kjell och Ylwa Sjelin i Vattholma. Många har läst om alla deras spännande projekt- nu har ännu fler sett dem i verkligheten.
På Väddika gård, Östhammar, finns inte bara dikor utan även två kameler. Här med husse Jonte Kylin. Foto: C Strandman
Första kvällen erbjöds bastu, lanseringsmingel för de nya projekten Ekobondens marknad och den nya appen EKOförmedlingen, och förstås en god middag.
Onsdagens temadag hade ett fullspäckat program: Pär Holmgren, metereolog och klimatkämpe, Camilla Eriksson, beredskapsforskare, Hanna Williams, jordhälsoforskare och HIR- rådgivare, Mattias Gustafsson, biokolentreprenör, Elin Röös, livsmedelsforskare, Job Michielsen, ”gräsmjölksproducent”, Stefan Sundström, odlare, författare och musiker. Alla talade kring vårt huvudtema: Kris och klimat! Hur bygger vi ett resilient ekolantbruk? Och moderatorn Ann- Helen Meyer von Bremen höll med fast hand ihop det hela, ställde kloka frågor och som avslutning fick hon tillsammans med Märta Jansdotter och Carl Jonsson summera. Tarmhälsa och tarmberedskap visades sig oväntat nog vara dagens nyckelbegrepp…
Pär Lindqvist hälsar välkommen Foto: C Strandman
Efter en lugn stund, som vissa passade på att tillbringa i Gimodammens isvak(!), följde sedan den stora festmiddagen. Den inleddes med nyckelharpomusik från Uppland, välkomstsång av Uppodlarnas styrelse och fortsatte med god mat, roliga tal, prisutdelning till Ekoböndernas Ekobonde (grattis Carl Jonsson, Halland). Efter middag dans och prat inpå småtimmarna…
Niclas Åkesson, redaktör för tidningen Ekologiskt lantbruk, var flitig Facebookrapportör.
Dag tre var det så dags för Ekologiska Lantbrukarnas riksstämma 2019. Ombuden från distriktföreningarna (och även andra intresserade) tog sig under Jacob Spangenbergs säkra ordförandeskap igenom en diger dagordning, med såväl stadgeändringar som motioner. Den som vill veta mer om val och årsmötesbeslut hittar mer på http://www.ekolantbruk.se. Framåt eftermiddagen var vi klara och skildes åt efter tre toppendagar. Nu går bollen att ordna nästa års Ekodagar till Dalarnas distriktförening.
Stefan Sundström sjunger och berättar om tomater, kompost och Söderhipsters Foto: C Strandman
